Statusuppdatering: Danne
Idag var vi och hälsade på min lilla bäbis. Vi har landställe i närheten så nästan hela släkten hängde med och tittade på honom. Vi stod alla i en stor grupp på stallplanen och pratade i säkert en halvtimme och Danne stod så snällt och lugnt, trots att mitt kusinbarn på 1,5 sprang runt som en tätting. Han är verkligen hur go som helst och oerhört lugn och fin! Han är fortfarande min lilla bäbis och inget hingstigt monster, Phuu!
Jag, mamma, morfar och Danne tog sedan en promenad i skogen där vi både tränade att vända (så som vid visning vid hand), stanna, backa, ställa upp inför domare samt trava. Han har tidigare tyckt att det är lite konstigt det här med att trava i grimma och grimskaft, men idag var han helt med på noterna och började trava i samma steg som jag började springa. Han var även väldigt duktig på att i både skritten och traven anpassa sig efter mig och ta längre och kortare steg efter hur jag gick eller sprang. Det var så kul och gick så bra att trava att han en gång började galoppera och bralla lite, men han slutade genast när jag ryckte lite i grimskaftet och röt åt honom.
![]() |
| Träna uppställning! |
Två gånger gick vi förbi sto-hagen (både på dit- och hemvägen på vår promenad) där stona brunstade och gnäggade efter honom. Idag märktes det för första gången att han är hingst. Andra gången vi gick förbi tittade han faktiskt dit och gnäggade kort tillbaka. När jag lite lätt ryckte i grimskaftet och flyttade honom i sidleds fokuserade han åter på mig och var sitt vanliga jag. En sådan reaktion på brunstiga ston kan jag känna är helt okej, jag vet många valacker som reagerar värre!
Efter promenaden gick vi in i stallet och borstade och myste... Samt tvättade sår. Mindre mysigt tyckte Danne. Han har fått ett bitsår mellan öronen och ett på halsen, precis bakom ganachen.
Men först borstade vi och hade det mysigt. Nu har han äntligen börjat fälla, det såg ut som en halv häst låg i stallgången! Idag var han dock lite trotsig vid ett tillfälle i stallgången och började fara runt ordentligt och backa, gå framåt och kasta med huvudet när jag borstade honom men när jag sa åt honom slutade han direkt och stod sedan och tuggade och slickade sig om munnen.
| Tränar på att stå på pall bredvid honom som träning inför sårtvätten. (HUR SÖT??) |
En liten incident som hände idag var att Danne blev rädd för något och kastade sig lite bakåt vilket gjorde att grimman tyvärr åkte fram och hamnade över såret. Han fick panik, grimman åkte av, grimskaften i stallgången gick sönder och vi hade en lös hingst på gården... Mamma reagerade tack och lov snabbt och gick ut med ett äpple i handen. Danne stannade så snällt och jag kunde komma efter med ett grimskaft och fånga in honom (trots att han hade hunnit springa fram till hagar med ston i!).
Sen var det dags för sårvård. Mindre populärt. Speciellt efter att grimman hamnat i såret, då tycktes han bli ännu mer rädd om det. Till slut lyckades jag lugna honom såpass att jag kunde kika ordentligt på såret. Pö om pö kunde jag pilla lite i det och sedan rengöra det med jodopax.
| (Hur skitig...?) |
Till slut var han väldigt duktig på att stå stilla när jag tvättade såret och snart kunde jag släppa ut honom i hagen igen. Förresten... Jag har fått banning på att Danne inte är en liten hingståring längre utan räknas numera som TVÅ år gammal. Mattes lilla bäbis växer upp snabbt!
| Så här såg såret ut, de leker ganska hårt i hagen allihopa. |

Kommentarer
Skicka en kommentar